Bekännelse No:22

Jag har ju som sagt aldrig varit en direkt fighter, för att man ska vara det så krävs det ju att man slår någon och det har jag aldrig gjort och vill inte heller göra. Men stryk har jag åkt på några gånger, det är ju inte alla som åkt på däng av en Bandidospresident, det har jag, rakt i backen. Så Bekännelse No:22:

Han var nu inte med i bandidos när detta hände men han blev det senare, han hade tydligen alltid drömt om den kriminella banan. Vet oxå att han åkt in i fängelse efter ett par riktigt otäcka misshandlar, känt folk till mig som blivit slagna gula och blåa. Hur som, jag var i fulstaden Åmål, detta rövhål till stad där jag gick i skola i 3 år och festade, kan ju inte gjort något annat, vad finns att göra där annars..?

En kompis till mig råkade i luven med denna Lill-Anders som folk kallade honom, han var en bråkstake och min kompis gäddan höll på att få stryk. Jag skulle bara gå i mellan och dra in gäddan i bilen, från ingenstans alls kom det en knytnäve som träffade mig helt perfekt på näsan och jag åkte rak ner i asfalten. Jag minns inte riktigt vad som hände efter men någon fight var det ju inte tal om, vi var i fiendeland och åkte nog helt enkelt hem till Ed och slicka såren.

Sen efter några år fick jag höra att Lill-Anders blev president i Bandidos Säffleklubb, läser man "SvenskMaffia" och vet vem han är och vad ha gjort så är man ju glad att det bara blev en smäll där och då.