Bekännelse No:23

Mitt i allt detta fina så tänkte jag smutsa ner allt lite men bara lite. Jag blir ju aldrig arg, kan bli irriterad men sällan arg, ibland blir man ju riktigt förbannad inombords och ibland måste man ju avreagera sig, så var det denna gång, bekännelse No:23

Var på efterfest i en västsvensk stad, behöver inte nämna vilken och detta var några år sedan, kanske så många som 6, chansar lite. Hur som, jag och en kompis blev uppbjudna på efterfest, det var min kompis kompis som bode där, dom var inte på nått sätt speciellt nära vänner, kanske inte ens på långt håll. Vi kommer iallafall upp och dom hälsar, mig skiter han fullständigt i, jag tänkte nte mer på det, tyckte det var dålig stil, thats it.

Lägenheten vi var i måste ha varit finast i den staden, OTROLIG lägenhet, tråkigt nog var inte folket i den speciellt otroliga, dom var sådär tråkigt rika, ville va rika iaf. Dom skratta och hade kul, ryggdunk å finglas. Jag var mer, sätt på någon fet musik och ge mig en fulöl, bjuder man på efterfest så är det ju för att krama ur de sista dropparna på själva festen.. Inte här inte, dom körde charader och drack typ findrinkar. Det kanske var 12 personer i lägenheten och inte en jävel hade vett och komma fram och hälsa, inte bjöd dom på nått heller. Vad som hände var att Andreas blev jävligt provocerad, jävligt irriterad och tillslut jävligt arg, i det tysta då förstås.....

Resultatet blev att jag gick in på toaletten som resten av lägenheten var OTROLIGT fin och beslöt mig för ett par saker, betänk att jag var något onyker men på inget sätt ångrar mitt beteende. Jag öppnade upp deras tvättmaskin och pissade i den, jag tog alla tandborstar och stack upp dom i röven, sen kände jag mig helt lugn, kände mig lätt i kroppen och kände mig sedd. Fick med mig min kompis därifrån och om jag inte har helt fel så hade vi en fin efterfest på riktigt själva, på Dalslänskt sätt precis sådär som vi kan jävligt bra....