torsdag 9 juni 2011

Bekännelse No:26

Jag fuskar aldrig när det gäller spel, ALDRIG..! Skulle ju förta känslan när man väl vinner och vinner gör jag ganska så ofta i saker, kan va spel, minigolf eller något annat brädspel. Jag har en bror som ofta slog mig om jag vann när jag var liten, var jag på väg att vinna så kunde han bara sluta kanske genom att vända spelet uppåner och så var allt över. Skulle aldrig våga fuska för då skulle jag fått stryk och stryk fick jag ju ändå fast av helt andra orsaker..

När jag vinner så älskar jag att håna förlorarna, det känns skönt och är skönt för själen och den vill man ju att den ska må bra. Jag unnar verkligen alla att vinna det är inte alls så, det är kul att tävla och det är kul att vinna och det viktigaste är att deltaga.

Då tänker ni kanske nu, vad är detta för bekännelse och det ska jag berätta. Året var runt 1995-96 och vi hade ett vollybollnät hos en polare, vi spelade matcher varje dag, vi var inte speciellt duktiga men det var kul. Jag och mina kompisar söp till en lördag och på natten när alla somnat så söp jag och L vidare och fick för oss att spela vollyboll, L på en sida och jag på den andra.

Vi kanske hade 5 promille i blodet och jag är förvånad om vi fick över bollen mer än ett par gånger i rad, nu blev det så att jag vann med de rätt konstiga siffrorna 114-0 och vad jag vet så spelar man inte till 114 och det kan inte på nått sätt va så att det inte var något fusk med i spelet.....

Jag är ledsen och ber om ursäkt till L, tror inte det var rent mjöl i påsen och hoppas inte du tänkt och grubblat för mycket på vad du gjorde för fel, tror ev att jag fuska, förlåt..!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar