EN APAS 101 BEKÄNNELSER....: Bekännelse No:36

Denna Strömstadsberättelse innehåller så många dumma saker så jag kommer inte nämna alla vid namn, jag kommer inte heller skriva vad vi gjorde för det var trots allt i Strömstad och världen är ack så liten. Detta blir en två delad historia så del och alltså 36 idag, del två och 37án imorgon.

Japp, denna gången för en gångs skull så vet jag ganska så exakt när detta utspelade sig, 2005-07-29, sista helgen innan semestern va slut. Vi beslöt oss för en spontanresa ner till Strömstad, vi bokade ett rum i ett vandrarhem, X hade fått låna sin fars bil som han i sin tur leasade, vi plockade upp R och Y. Vädret var perfekt och efter packat in våra saker så hitta vi en plats uppe på ett berg där vi satte oss, vin, öl, gitarr och en magisk solnedgång värmde ganska så bra, detta skulle bli en bra kväll.

Vi satt där ett tag och mös när vi fick för oss att vi skulle ner på stan. Vi gick in på ett ställe men det var ganska så dött där så när vi tagit några öl där så beslutade vi oss för att dra hem. Tror att vi köpte lite folköl eller så gick vi inom rummet och hämtade några öl, öl hade vi med oss iaf. Y hade vi redan tappat eftersom denne person fick ett ragg. Jag, X och R drog runt i natten och det föddes en idé, R ville absolut inte vara med på detta men jag och X övertygade R att det var la klart han skulle vara med.

Sagt och gjort så gjorde vi grejen och vi gick inte från platsen om jag säger så, vi passade även på att få den smått briljanta idén att vi skulle klättra upp på ett tak, typ ett skoltak. Sagt å gjort så sitter vi där uppe å pustar ut och dricker en pils när det kommer upp en kille på taket och anklagar oss för vissa saker som var helt sanna men vi lyckades få han att ändra uppfattning med orden, men lägg av nu, skulle vi som är så och så gamla göra en sådan grej.

Han funderade lite och sen sa han att det var sant, det var inte oss han såg, måste varit några andra. Vi satt kvar uppe på taket en stund och när vi tröttna på det så skulle vi dra hem, jag och X klättra ner samma väg som vi klättra upp, inga problem. R följde med killen som kom upp till andra sidan byggnaden, killen hade varit uppe på taket innan och hoppa lugnt ner och landade på en mjuk och fin gräsmatta som fanns där. R hoppade oxå ner men han såg inte riktigt och landade bredvid, det var bara det att gräsmattan var mycket högre upp än asfalten där R landade var.

R landade jämfota på den hårda marken och började skrika som fan, jag och X trodde ju att killen bluffat oss och gav R stryk så vi skyndade runt. Där ser vi då R ligga på backen och jämra sig, killen stod och kollade på R med öppen mun. R´s skor låg en bit ifrån och han hade ont, jag och X trodde inte han hade så ont, hur ont kan man ha, en stukning lixom.

Vi tvingade upp R på fötter och han hade ont som fan, jag och X trodde inte riktigt att det gjorde så ont så vi satte på R skorna och tvingade han gå mot vårat rum. Det tog kanske 10 steg så gick det inte mer, R slet av sig skorna, blev vit i ansiktet, vi såg hur fötterna växte och nu fattade vi att det kanske gjorde liiiite ont. Jag ringde upp Y som fick möta upp oss, vi fick ringa till en ambulans som plockade upp R och Y och sen var det bara jag och X kvar.

Nu hände det lite saker efter detta men det kommer imorgon. Hur som, hur gick det då för R, hade han fog för att ligga och skrika....? Tja med facit i hand så hade han nog det, höger fot hade en fraktur på hälbenet, vänster fot hade tre frakturer + att brosket hade pressats ut eftersom han landade på fötterna, det gjorde nog lite ont. Det blev ju operation och gips på båda fötter, X fick ställa upp som hemhjälp första veckan eftersom R satt i rullstol som Y hade fixat, jag ställde oxå upp med inköp av mat mm mm mm.

Grejen var ju bara nu eftersom att det var självförvållat med massa alkohol i kroppen så fick inte R ut något på försäkringen och han har men för livet, fötterna är kassa och han kan tex inte ta vilka jobb som helst. Kan man säga att jag och X bär hela skulden eftersom inte R vill vara med på våran idiotgrej från början, JA är nog svaret.

Kunde vi hjälpa att R var så dum i huvudet att han inte klättrade ner med oss, Nej är svaret där. Alltså är skulden lika stor och R var ju full oxå, NEJsidan väger då med alkoholen över och då vinner och jag och X, vi står helt utan skuld, fint...! Vi är bra kompisar än idag och R´s fötter är la lika kassa som alltid, det är ju jättebra. Lärdom...?

Hoppa inte ner från hustak full mitt i natten, skit i att klättra upp full på hustak mitt i natten, om jag och X kommer på mera bra saker att göra på fyllan, säg NEJ så behöver inte saker som denna hända, vi är annars rätt bra på att hitta på saker. Nu ska ju inte sådant behöva hända eftersom vi har uppnått en fin ålder och vi är stadgade men man kan aldrig veta...