söndag 13 november 2011

Bekännelse No:57

Snart är det den 15 november och då fyller jag år, jag har ju gjort det nu 36 gånger så man kan säga att jag är något av en expert. Jag skall nu alltså gå in på mitt 37 år, 37 år... Hur gick det till, fråga inte mig för jag har fasen inte en susning.

Det har gått fort, det har gått upp och ner, det har varit kul men oxå hårt, hårt som betong. Men jag skulle inte vilja ändra på något för det är ju såhär jag blev just jag. Om jag inte var mig själv utan en av Andreas vänner så skulle jag vara glad att vara vän med A, hade jag varit tjej och varit ihop med A så skulle jag vara happy happy.

Nu klappar jag mig inte på axeln och tycker jag på nått vis att jag är bäst men bra är jag, jäkligt bra. Under nästan hela mitt liv så har jag varit nöjd med mig och med mig så menar jag min kropp, det är en bra förpackning. Vill eller har inte velat ändra på något alls faktiskt, tror det är lite annorlunda att vara kille, tror vi är mer nöjada med det vi har än vad tjejer är, det är mer tryck på en tjej.

Sen är det klart att om man såg ut som ett troll eller som ett knäveck så kanske man inte hade varit så nöjd. Nu när det bara är en vecka kvar på mitt 36é år så är det faktiskt nått jag inte är nöjd med. Det är en sak som oroar mig, jag är lite lite ängslig och ibland känns det inte alls bra. Detta är ju mitt problem men oxå ett problem för oss medelåldermän, män mitt i livet.

Jag vet oxå att det bara är jag, bara jag som kan ändra på det, ingen annan kan hjälpa mig mer än att piska, vara med. Vad är det då, kanske inte så svårt att räkna ut för mig, kanske lite svårare för dig. Jag har det helt enkelt för bra, jag mår för bra och sen har jag blitt beroende av knark.

Mitt knark heter thaimat och är livsfarligt, det kommer från Asien och är svårt beroendeframkallande. Mitt andra problem att jag tjänar alldeles för mycket pengar och är just nu lat, dessa två tillsammans=KATASTROF. Visst, det är ett gött liv på alla sätt men det är fan inte gött för min förpackning som har haft storlek 29 eller möjligtvis 30 på på jeans.

Ibland känns jag som en stoppad korv, ibland så vill jag bara gå om kring i en Onesuite, allt är slappt, inget som sitter tajt. Kanske ska ge mig på HipHopmodet, fan vad skönt det hade varit. Men den förändring som mina lår och mage tagit den ska ändras, jag ger denna nya förpackning typ 45 dagar till sen blir det förändring, skulle aldrig orka att behöva tänka på ett skitproblem som man kan göra nått åt, ganska så enkelt är det oxå.

Äta mindre, spola knarket och börja bygga upp mitt skal, tycker ju det dessutom är kul att träna, skönt för själen, skönt för tankarna, skönt för A som ska leva i typ 50 år till. Svulla till kan man göra när man är typ 81, då får man det, då är det helt legalt.

Kan längta dit, det kommer bli sköna dagar, att inte behöva tänka, att inte behöva bry sig meeeen där är jag inte än, dit är det typ 18250 dagar. Ha en skön söndag fina ni, nu skall jag ut och fira far på fars dag som för övrigt är en skitdag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar