tisdag 15 november 2011
Bekännelse No:58
När jag var fyllda 19 år och snart skulle fylla 20 så hände en sak. Detta var i oktober någon vecka innan jag skulle rycka in i lumpen, sprit var inblandat annars hade det nog inte slutat som det gjorde.
Jag var på fest hemma hos D, det var fest som vanligt och vi skålade hembränt i snapsglas och fyllde på sprit från 1 1/2 liters pet-flaskor, det var röj och det var kul.
Jag har en kompis vid namn Tim, han är något äldre än mig och han hade mustasch redan när han föddes, Tim var mustasch, Tim och den svarte barten gick hand i hand genom livet, den var hans livboj. Jag tänkte ändra på det, ändra på Tim hela tillvaro, rubba hela hans värld.
Sa till honom (full) att om han rakade av sig saken på läppen så skulle jag fanimej raka av mig precis allt hår på hela kroppen, sure, lätt att han inte skulle göra det.
Tim gick iväg in på toaletten, 3 minuter senare så kommer han tillbaka utan ett enda fjun på läppen, den har aldrig varit slätare och Tim har aldrig sett konstigare ut, INGEN har ju sett Tim utan mustasch, ALDRIG. Festen stannade typ upp och alla kollade på Tim, vad fan hade hänt..? Till mig sa han bara, varsågod.....
Jag gick in med lite korta steg in till toan och undrade vad det var som hände, han tvekade inte, hade han kanske redan rakat av den långt innan och använt en lösmustasch...?
Jaja, inte mycket att göra, alla kläder åkte av och jag började lite lätt med benen, grejen var bara att rakhyveln var otroligt slö, typ smörknivsslö så man fick trycka lite och detta resulterade i sår och blod. Jag gav dock inte upp utan tog nästa ben, avancerade upp mot mitt kön och vidare upp mot ansiktet, ögonbrynen rök i farten.
Nu gav jag mig på håret och det var inte det lättaste, det såg ut som en slakt i badrummet, jag blödde överallt. Just rakbladsskador tenderar ju att blöda länge oxå, rann blod från huvudet, ögonbrynen, balllen och benen. Till slut så fick jag ge upp, jag behövde proffshjälp med mitt huvud.
Sagt och gjort så drog jag hem till pappa, väckte försiktigt hans fru Eva och sa att jag behövde hjälp. Där stod jag som en cancersjuk människa full och såg nog ganska förjävlig ut. Det fattades stora tussar i håret och Eva hjälpte mig så tyst som hon bara kunde, vi var väldigt rädda att pappa skulle vakna, resultatet om han vaknade vill jag inte ens veta.
En stund senare så var iaf mitt huvud lent som ett ollon. Jag tackade och bugade och stack tillbaka till festen för att visa upp mig för Tim att jag inte hade fuskat, han inspekterade mig och var väldigt nöjd. Vi skålade en dubbelsnaps och sen söp vi några timmar till.
Kommer inte ihåg mammas reaktion men den var nog inte den bästa. Någon dag senare skulle jag ta körkortskort, inget hår, inga ögonbryn, såg ju inte riktigt klokt ut. Folk kunde titta på mig och undra vad det var som inte stämde, utan ögonbryn så ser man ganska konstig ut.
Vad resulterade detta i nu då, tjaaa min kaptenen i lumpen var väldigt nöjd med min frisyr och tyckte jag var ett föredöme. Mindre bra var kanske att en flicka på kanske 10 år tittade på mig och frågade sin mamma om jag var en sådandär nazist, kanske inte riktigt lika bra. En rolig sak är att Tim aldrig har haft mustasch efter den kvällen, det var jag som fixade det.!
Jag var på fest hemma hos D, det var fest som vanligt och vi skålade hembränt i snapsglas och fyllde på sprit från 1 1/2 liters pet-flaskor, det var röj och det var kul.
Jag har en kompis vid namn Tim, han är något äldre än mig och han hade mustasch redan när han föddes, Tim var mustasch, Tim och den svarte barten gick hand i hand genom livet, den var hans livboj. Jag tänkte ändra på det, ändra på Tim hela tillvaro, rubba hela hans värld.
Sa till honom (full) att om han rakade av sig saken på läppen så skulle jag fanimej raka av mig precis allt hår på hela kroppen, sure, lätt att han inte skulle göra det.
Tim gick iväg in på toaletten, 3 minuter senare så kommer han tillbaka utan ett enda fjun på läppen, den har aldrig varit slätare och Tim har aldrig sett konstigare ut, INGEN har ju sett Tim utan mustasch, ALDRIG. Festen stannade typ upp och alla kollade på Tim, vad fan hade hänt..? Till mig sa han bara, varsågod.....
Jag gick in med lite korta steg in till toan och undrade vad det var som hände, han tvekade inte, hade han kanske redan rakat av den långt innan och använt en lösmustasch...?
Jaja, inte mycket att göra, alla kläder åkte av och jag började lite lätt med benen, grejen var bara att rakhyveln var otroligt slö, typ smörknivsslö så man fick trycka lite och detta resulterade i sår och blod. Jag gav dock inte upp utan tog nästa ben, avancerade upp mot mitt kön och vidare upp mot ansiktet, ögonbrynen rök i farten.
Nu gav jag mig på håret och det var inte det lättaste, det såg ut som en slakt i badrummet, jag blödde överallt. Just rakbladsskador tenderar ju att blöda länge oxå, rann blod från huvudet, ögonbrynen, balllen och benen. Till slut så fick jag ge upp, jag behövde proffshjälp med mitt huvud.
Sagt och gjort så drog jag hem till pappa, väckte försiktigt hans fru Eva och sa att jag behövde hjälp. Där stod jag som en cancersjuk människa full och såg nog ganska förjävlig ut. Det fattades stora tussar i håret och Eva hjälpte mig så tyst som hon bara kunde, vi var väldigt rädda att pappa skulle vakna, resultatet om han vaknade vill jag inte ens veta.
En stund senare så var iaf mitt huvud lent som ett ollon. Jag tackade och bugade och stack tillbaka till festen för att visa upp mig för Tim att jag inte hade fuskat, han inspekterade mig och var väldigt nöjd. Vi skålade en dubbelsnaps och sen söp vi några timmar till.
Kommer inte ihåg mammas reaktion men den var nog inte den bästa. Någon dag senare skulle jag ta körkortskort, inget hår, inga ögonbryn, såg ju inte riktigt klokt ut. Folk kunde titta på mig och undra vad det var som inte stämde, utan ögonbryn så ser man ganska konstig ut.
Vad resulterade detta i nu då, tjaaa min kaptenen i lumpen var väldigt nöjd med min frisyr och tyckte jag var ett föredöme. Mindre bra var kanske att en flicka på kanske 10 år tittade på mig och frågade sin mamma om jag var en sådandär nazist, kanske inte riktigt lika bra. En rolig sak är att Tim aldrig har haft mustasch efter den kvällen, det var jag som fixade det.!
Liten har blivit äldre...
Tja, jag och A var och käkade thai på lunchen, det var min present till mig själv, det var lite ledsamt samtidigt för det var sista gången på länge som jag kommer äta där. Annars så väntade jag mig ett paket från Maja idag men det har inte kommit.
Fick däremot en fin teckning av mig själv och en fisk från Alba och 4 skraplotter av P&E, tack för vinsten. Ska unna mig något flott i Oslo nästa gång jag kommer upp.!
Om någon skulle vilja bjuda mig på en tårta idag så skulle denna passat mer än bra, ser väldigt smarrig ut...
söndag 13 november 2011
Bekännelse No:57
Snart är det den 15 november och då fyller jag år, jag har ju gjort det nu 36 gånger så man kan säga att jag är något av en expert. Jag skall nu alltså gå in på mitt 37 år, 37 år... Hur gick det till, fråga inte mig för jag har fasen inte en susning.
Det har gått fort, det har gått upp och ner, det har varit kul men oxå hårt, hårt som betong. Men jag skulle inte vilja ändra på något för det är ju såhär jag blev just jag. Om jag inte var mig själv utan en av Andreas vänner så skulle jag vara glad att vara vän med A, hade jag varit tjej och varit ihop med A så skulle jag vara happy happy.
Nu klappar jag mig inte på axeln och tycker jag på nått vis att jag är bäst men bra är jag, jäkligt bra. Under nästan hela mitt liv så har jag varit nöjd med mig och med mig så menar jag min kropp, det är en bra förpackning. Vill eller har inte velat ändra på något alls faktiskt, tror det är lite annorlunda att vara kille, tror vi är mer nöjada med det vi har än vad tjejer är, det är mer tryck på en tjej.
Sen är det klart att om man såg ut som ett troll eller som ett knäveck så kanske man inte hade varit så nöjd. Nu när det bara är en vecka kvar på mitt 36é år så är det faktiskt nått jag inte är nöjd med. Det är en sak som oroar mig, jag är lite lite ängslig och ibland känns det inte alls bra. Detta är ju mitt problem men oxå ett problem för oss medelåldermän, män mitt i livet.
Jag vet oxå att det bara är jag, bara jag som kan ändra på det, ingen annan kan hjälpa mig mer än att piska, vara med. Vad är det då, kanske inte så svårt att räkna ut för mig, kanske lite svårare för dig. Jag har det helt enkelt för bra, jag mår för bra och sen har jag blitt beroende av knark.
Mitt knark heter thaimat och är livsfarligt, det kommer från Asien och är svårt beroendeframkallande. Mitt andra problem att jag tjänar alldeles för mycket pengar och är just nu lat, dessa två tillsammans=KATASTROF. Visst, det är ett gött liv på alla sätt men det är fan inte gött för min förpackning som har haft storlek 29 eller möjligtvis 30 på på jeans.
Ibland känns jag som en stoppad korv, ibland så vill jag bara gå om kring i en Onesuite, allt är slappt, inget som sitter tajt. Kanske ska ge mig på HipHopmodet, fan vad skönt det hade varit. Men den förändring som mina lår och mage tagit den ska ändras, jag ger denna nya förpackning typ 45 dagar till sen blir det förändring, skulle aldrig orka att behöva tänka på ett skitproblem som man kan göra nått åt, ganska så enkelt är det oxå.
Äta mindre, spola knarket och börja bygga upp mitt skal, tycker ju det dessutom är kul att träna, skönt för själen, skönt för tankarna, skönt för A som ska leva i typ 50 år till. Svulla till kan man göra när man är typ 81, då får man det, då är det helt legalt.
Kan längta dit, det kommer bli sköna dagar, att inte behöva tänka, att inte behöva bry sig meeeen där är jag inte än, dit är det typ 18250 dagar. Ha en skön söndag fina ni, nu skall jag ut och fira far på fars dag som för övrigt är en skitdag.
Det har gått fort, det har gått upp och ner, det har varit kul men oxå hårt, hårt som betong. Men jag skulle inte vilja ändra på något för det är ju såhär jag blev just jag. Om jag inte var mig själv utan en av Andreas vänner så skulle jag vara glad att vara vän med A, hade jag varit tjej och varit ihop med A så skulle jag vara happy happy.
Nu klappar jag mig inte på axeln och tycker jag på nått vis att jag är bäst men bra är jag, jäkligt bra. Under nästan hela mitt liv så har jag varit nöjd med mig och med mig så menar jag min kropp, det är en bra förpackning. Vill eller har inte velat ändra på något alls faktiskt, tror det är lite annorlunda att vara kille, tror vi är mer nöjada med det vi har än vad tjejer är, det är mer tryck på en tjej.
Sen är det klart att om man såg ut som ett troll eller som ett knäveck så kanske man inte hade varit så nöjd. Nu när det bara är en vecka kvar på mitt 36é år så är det faktiskt nått jag inte är nöjd med. Det är en sak som oroar mig, jag är lite lite ängslig och ibland känns det inte alls bra. Detta är ju mitt problem men oxå ett problem för oss medelåldermän, män mitt i livet.
Jag vet oxå att det bara är jag, bara jag som kan ändra på det, ingen annan kan hjälpa mig mer än att piska, vara med. Vad är det då, kanske inte så svårt att räkna ut för mig, kanske lite svårare för dig. Jag har det helt enkelt för bra, jag mår för bra och sen har jag blitt beroende av knark.
Mitt knark heter thaimat och är livsfarligt, det kommer från Asien och är svårt beroendeframkallande. Mitt andra problem att jag tjänar alldeles för mycket pengar och är just nu lat, dessa två tillsammans=KATASTROF. Visst, det är ett gött liv på alla sätt men det är fan inte gött för min förpackning som har haft storlek 29 eller möjligtvis 30 på på jeans.
Ibland känns jag som en stoppad korv, ibland så vill jag bara gå om kring i en Onesuite, allt är slappt, inget som sitter tajt. Kanske ska ge mig på HipHopmodet, fan vad skönt det hade varit. Men den förändring som mina lår och mage tagit den ska ändras, jag ger denna nya förpackning typ 45 dagar till sen blir det förändring, skulle aldrig orka att behöva tänka på ett skitproblem som man kan göra nått åt, ganska så enkelt är det oxå.
Äta mindre, spola knarket och börja bygga upp mitt skal, tycker ju det dessutom är kul att träna, skönt för själen, skönt för tankarna, skönt för A som ska leva i typ 50 år till. Svulla till kan man göra när man är typ 81, då får man det, då är det helt legalt.
Kan längta dit, det kommer bli sköna dagar, att inte behöva tänka, att inte behöva bry sig meeeen där är jag inte än, dit är det typ 18250 dagar. Ha en skön söndag fina ni, nu skall jag ut och fira far på fars dag som för övrigt är en skitdag.
onsdag 9 november 2011
Nääää, inte riktigt eller inte på riktigt..
Hörde på radion idag på väg hem en ny Håkanlåt, alltså en Hellströmlåt. Trevligt tänkte jag för jag tycker om Håkan, mycket. Men efter sisådär 27 sekunder så börjar jag misstänka att detta är ju fan inte Håkan.
Men vem kan det då va som rippat Håkan..? Jo, Florens Valentin, ett söderband från Stockholm. Såklart att det just är ett söderband, Stockholms Majorna.
Mycket är lika, han drar ut på orden som H, hans röst är väldigt H-lik, texterna är H-lika, det är trumpeter och skön melodi precis som H, kören är kopia på H´s kör. När jag nu lyssnat in mig på denna för mig helt nya grupp så tycker jag att det är bra, det svänger.
Ni kan få en sak av mig, gruppnamnet är taget från Johnny Bode, det är ju lite fräckt. Lyssna in och vad tycker ni, är det inte väldigt mycket Håkan......?
Men vem kan det då va som rippat Håkan..? Jo, Florens Valentin, ett söderband från Stockholm. Såklart att det just är ett söderband, Stockholms Majorna.
Mycket är lika, han drar ut på orden som H, hans röst är väldigt H-lik, texterna är H-lika, det är trumpeter och skön melodi precis som H, kören är kopia på H´s kör. När jag nu lyssnat in mig på denna för mig helt nya grupp så tycker jag att det är bra, det svänger.
Ni kan få en sak av mig, gruppnamnet är taget från Johnny Bode, det är ju lite fräckt. Lyssna in och vad tycker ni, är det inte väldigt mycket Håkan......?
tisdag 8 november 2011
Bekännelse No:56
Man kan faktiskt inte annat än älska stället, det tar emot att säga det men det är en skön känsla. Kroppen får en skön känsla, det är "hemma" att gå runt där inne. Butiken är gjord för att det ska ta lång tid att gå igenom så att man inte missar nått, ska man bara in och handla en lite sak så kommer man alltid hem med en papperspåse med andra saker.
Billigt är det också men ändå inte så att kvalliten blir lidande, vad fan är det jag snackar om då.? Jo IKEA, detta Svenskaste vi har, detta varuhus i gult och blått. Jag var där förra veckan och införskaffade en ny säng till Maja och mig.
Paketet bestod av 3 paket. I dessa packet fanns följande:
Ikea levererade exakt antal detaljer och sängen var genast en given succe.! Kan man annat än älska IKEA, nääää faktiskt inte.
Billigt är det också men ändå inte så att kvalliten blir lidande, vad fan är det jag snackar om då.? Jo IKEA, detta Svenskaste vi har, detta varuhus i gult och blått. Jag var där förra veckan och införskaffade en ny säng till Maja och mig.
Paketet bestod av 3 paket. I dessa packet fanns följande:
- 35 trädetaljer
- 2 monteringsnycklar
- 304 olika skruvar/pluggar
- vissa metalldetaljer
Ikea levererade exakt antal detaljer och sängen var genast en given succe.! Kan man annat än älska IKEA, nääää faktiskt inte.
måndag 31 oktober 2011
fredag 28 oktober 2011
Idol på riktigt..
Äntligen fredag säger jag som har varit hemma hela veckan.! Drar till Trollhättan....
onsdag 26 oktober 2011
Jag är glad att jag har en...
Men det gör jävligt ont, har just nu nackspärrarnas nackspärr, trodde jag visste vad nackspärr var innan men nej nej. Har konstant smärta och nacken är fixerad som om jag har stödkrage på mig. På 5 veckor så har jag haft en spricka i min lilltå, nackspärr, ryggskott och nu igen nackspärr.
Kan det vara så att kroppen behöver träning...? Svaret är nog ja ja ja, har ju faktiskt inte tränat på 3 år, det är fan skitilla, verkligen på riktigt. Ska börja direkt när jag flyttar, Maja bor 100 meter från ett badhus så jag ska simma oxå, det är sant och jag lovar, på hedersord, jag skojar inte.
När man inte har varken lust eller ork så är det ingen ide att investera pengar i ett kort för man tränar inte. Men jag vet ju att det är fel. jag vet ju att om jag väl börjar så tycker jag ju att det är kul och min kropp har ändrat sig, jag vill inte vara som jag är nu.
Satte på mig ett par jeans och ett par nya skor och allt var trångt. Fick nästan panik, usch å fy.... Men jag vet ju att ju mer jag tränar ju mindre bekymmer kommer jag ju ha med min rygg och nacke. Saker jag inte kan göra just nu:
Kan det vara så att kroppen behöver träning...? Svaret är nog ja ja ja, har ju faktiskt inte tränat på 3 år, det är fan skitilla, verkligen på riktigt. Ska börja direkt när jag flyttar, Maja bor 100 meter från ett badhus så jag ska simma oxå, det är sant och jag lovar, på hedersord, jag skojar inte.
När man inte har varken lust eller ork så är det ingen ide att investera pengar i ett kort för man tränar inte. Men jag vet ju att det är fel. jag vet ju att om jag väl börjar så tycker jag ju att det är kul och min kropp har ändrat sig, jag vill inte vara som jag är nu.
Satte på mig ett par jeans och ett par nya skor och allt var trångt. Fick nästan panik, usch å fy.... Men jag vet ju att ju mer jag tränar ju mindre bekymmer kommer jag ju ha med min rygg och nacke. Saker jag inte kan göra just nu:
- Kasta upp snus eller godis i luften och fånga det med munnen
- Sova
- Kolla på datorn och tv´n samtidigt
- Gå nonchalant över spårvägen eftersom mitt synfält är begränsat
- Kan inte på något sätt ens försöka suga av mig själv, detta är helt omöjligt
- Efter jag borstat tänderna så måste jag kupa en hand för att få vatten i munnen, kan inte vinkla huvudet och dricka under kranen
- Kan absolut inte träna, promenad är det enda som går för sig
Så nu fattar ni vilket helvete jag har, vissa prolem kanske inte påverkar mig så mycket men det är alla små saker som blir ett fett jobbigt i-landsproblem....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)