torsdag 21 juli 2011

Bekännelse No:36

Denna Strömstadsberättelse innehåller så många dumma saker så jag kommer inte nämna alla vid namn, jag kommer inte heller skriva vad vi gjorde för det var trots allt i Strömstad och världen är ack så liten. Detta blir en två delad historia så del och alltså 36 idag, del två och 37án imorgon.

Japp, denna gången för en gångs skull så vet jag ganska så exakt när detta utspelade sig, 2005-07-29, sista helgen innan semestern va slut. Vi beslöt oss för en spontanresa ner till Strömstad, vi bokade ett rum i ett vandrarhem, X hade fått låna sin fars bil som han i sin tur leasade, vi plockade upp R och Y. Vädret var perfekt och efter packat in våra saker så hitta vi en plats uppe på ett berg där vi satte oss, vin, öl, gitarr och en magisk solnedgång värmde ganska så bra, detta skulle bli en bra kväll.

Vi satt där ett tag och mös när vi fick för oss att vi skulle ner på stan. Vi gick in på ett ställe men det var ganska så dött där så när vi tagit några öl där så beslutade vi oss för att dra hem. Tror att vi köpte lite folköl eller så gick vi inom rummet och hämtade några öl, öl hade vi med oss iaf. Y hade vi redan tappat eftersom denne person fick ett ragg. Jag, X och R drog runt i natten och det föddes en idé, R ville absolut inte vara med på detta men jag och X övertygade R att det var la klart han skulle vara med.

Sagt och gjort så gjorde vi grejen och vi gick inte från platsen om jag säger så, vi passade även på att få den smått briljanta idén att vi skulle klättra upp på ett tak, typ ett skoltak. Sagt å gjort så sitter vi där uppe å pustar ut och dricker en pils när det kommer upp en kille på taket och anklagar oss för vissa saker som var helt sanna men vi lyckades få han att ändra uppfattning med orden, men lägg av nu, skulle vi som är så och så gamla göra en sådan grej.

Han funderade lite och sen sa han att det var sant, det var inte oss han såg, måste varit några andra. Vi satt kvar uppe på taket en stund och när vi tröttna på det så skulle vi dra hem, jag och X klättra ner samma väg som vi klättra upp, inga problem. R följde med killen som kom upp till andra sidan byggnaden, killen hade varit uppe på taket innan och hoppa lugnt ner och landade på en mjuk och fin gräsmatta som fanns där. R hoppade oxå ner men han såg inte riktigt och landade bredvid, det var bara det att gräsmattan var mycket högre upp än asfalten där R landade var.

R landade jämfota på den hårda marken och började skrika som fan, jag och X trodde ju att killen bluffat oss och gav R stryk så vi skyndade runt. Där ser vi då R ligga på backen och jämra sig, killen stod och kollade på R med öppen mun. R´s skor låg en bit ifrån och han hade ont, jag och X trodde inte han hade så ont, hur ont kan man ha, en stukning lixom.

Vi tvingade upp R på fötter och han hade ont som fan, jag och X trodde inte riktigt att det gjorde så ont så vi satte på R skorna och tvingade han gå mot vårat rum. Det tog kanske 10 steg så gick det inte mer, R slet av sig skorna, blev vit i ansiktet, vi såg hur fötterna växte och nu fattade vi att det kanske gjorde liiiite ont. Jag ringde upp Y som fick möta upp oss, vi fick ringa till en ambulans som plockade upp R och Y och sen var det bara jag och X kvar.

Nu hände det lite saker efter detta men det kommer imorgon. Hur som, hur gick det då för R, hade han fog för att ligga och skrika....? Tja med facit i hand så hade han nog det, höger fot hade en fraktur på hälbenet, vänster fot hade tre frakturer + att brosket hade pressats ut eftersom han landade på fötterna, det gjorde nog lite ont. Det blev ju operation och gips på båda fötter, X fick ställa upp som hemhjälp första veckan eftersom R satt i rullstol som Y hade fixat, jag ställde oxå upp med inköp av mat mm mm mm.

Grejen var ju bara nu eftersom att det var självförvållat med massa alkohol i kroppen så fick inte R ut något på försäkringen och han har men för livet, fötterna är kassa och han kan tex inte ta vilka jobb som helst. Kan man säga att jag och X bär hela skulden eftersom inte R vill vara med på våran idiotgrej från början, JA är nog svaret.

Kunde vi hjälpa att R var så dum i huvudet att han inte klättrade ner med oss, Nej är svaret där. Alltså är skulden lika stor och R var ju full oxå, NEJsidan väger då med alkoholen över och då vinner och jag och X, vi står helt utan skuld, fint...! Vi är bra kompisar än idag och R´s fötter är la lika kassa som alltid, det är ju jättebra. Lärdom...?

Hoppa inte ner från hustak full mitt i natten, skit i att klättra upp full på hustak mitt i natten, om jag och X kommer på mera bra saker att göra på fyllan, säg NEJ så behöver inte saker som denna hända, vi är annars rätt bra på att hitta på saker. Nu ska ju inte sådant behöva hända eftersom vi har uppnått en fin ålder och vi är stadgade men man kan aldrig veta...

 R´s fötter är hela, klockan är kanske 21.

 Jag får beskedet att R ligger på Uddevalla sjukhus tidigt tidigt, därav min fina frisyr.

Besöker R på Uddevalla sjukhus, han ser ju glad ut, varför...? Piller.!

onsdag 20 juli 2011

Nästa episod....

Vad gick jag loss på----->


Tja va ska man säga...

Vill bara förtydliga vissa saker, jag vet inte vem som läser min blogg, vet att det är en del inklusive min kära mamma. Knark är en stor och svår moralfråga, fel/rätt.....?

Jag är ganska så neutral i frågan, alkohol är absolut inte bra det heller, finns ju garanterat fler alkoholister än knarkare, dels för att spriten finns överallt och det är relativt billigt. Knarket är mer accepterat i Europa och i övriga världen än vad det är i Sverige och det är så det är.

Jag har testat för jag ville testa och jag har testat några få gånger eftersom det finns flera sorter men det är absolut inget för mig och det är absolut inget jag sysslar med. Jag har kompisar som gör det ibland, jag har kompisar som gått ner sig och vänt upp igen men jag har aldrig varit lockad av det, nyfiken är inte samma sak. Alkohol är det som jag förgiftar mig med och det räcker gott och väl.!

Ville bara säga som det är istället för att göra en Ola....

Bekännelse No:35

Blir en midsommarhistoria till innan jag bryter av för några andra Strömstadshistorier, den är faktiskt en tudelad historia för det hände massa den kvällen, saker som hänger kvar än och kommer hänga med oss tills vi dör..

Skit samma nu kör vi midsommar igen, denna gången sov vi på Strömstads camping. Ni som kan Sstad vet vart den ligger, för er andra så ska jag berätta att den låg utanför stan, man åkte lixom igenom stan och när man nått ytterkanten så dyker campingen upp, den ligger i en backe.

Det var som vanligt full fest och klackarna i taken, detta året hade vi med oss någon från Trollhättan som bonus, annars var det samma gäng som vanligt. Jag blev sådär skitpackad precis när vi skulle gå in till stan så jag fick sätta mig ner å fokusera, fötterna ville inte lyda, inta alls. Resten av gänget drog iväg och jag blev ensam kvar, satt la mest och försökte nyktra till när tonerna från Dr Dre´s skiva nådde mina öron, närmare bestämt "Still D.R.E" låten.

Den skivan är sjukt bra och plötsligt så gick mina fötter mot ett skumt gäng som tydligen bodde en bit ifrån oss, jag fattade direkt vad det var för killar fast ändå inte, jag var full.. Men det var inga killar som tyckte det var kuligast att dricka sprit fattade jag ganska fort, dessa killar tyckte röka var bättre. Vet inte hur det gick till men pipan gick runt och jag rökade och eftersom jag var ny i "gänget" så fick jag röka ganska mycket.

Efter en stund så fick jag för mig att jag skulle gå ner på stan och möta upp mina kompisar och min tjej, det var inte den lättaste promenaden jag gjort, hade blodet fullt av alkohol och av hash, full och hög på samma gång. Promenaden ner kanske skulle ta 15 minuter, jag gissa att min tog en timme, när jag väl kom ner så började jag må riktigt illa och tillslut spydde jag ner i havet. Blev hemskickad av någon så promenaden började om igen fast nu började haschet verka ordentligt, fick värsta hallucinationerna.

Jag gick och pratade med en indianhövding som hade värsta fjädrana, vi pratade om livet och han var högst verklig, han gick ju bredvid mig och det var djupa samtal. När jag kom hem till våran stuga så noja jag ur totalt, fick för mig att jag blev skyldig killarna pengar och att jag nu skulle behöva börja sälja knark och mitt liv var slut. Jag låste stugan inifrån, gömde nyckeln och la mig under sängen, mig skulle dom fan inte sätta tänderna i, inte en chans.

Problemet var bara att när mina kompisar kom hem som skulle sova i stugan så var den låst och ingen var inne i stugan, det var ju vad de såg, jag hade ju däckat under sängen, efter ett väldans bankande på dörren så vaknade jag och alla var kanske inte jätteglada. När vi skulle åka ifrån campingen nästa dag så var nyckeln spårlöst borta, om man slarvat bort den så kostade det typ 500 kr, vi letade överallt men det fanns inte ett spår.

När vi gett upp och skulle betala så hittade jag den i min necessär, flax och hurra..! P var nog jävligt förbannad på mig och jag kommer inte ihåg hur jag la fram det, tror jag tummade lite på sanningen, jag visste ju mycket väl vad jag gjorde.

Så lärde man sig något...? Tja, skit i knarket, sprit is the thing om ni nu måste välja, UGG UGG på er.!

Bekännelse No:34

Sååååååå vad handlade allt om....? Jo tema Strömstad, sist så handlade allt om midsommar, tänkte jag skulle fortsätta lite med det. Vi har i snart 20 år firat med samma gäng, några nya har kommit med, några har dykt upp igen men stommen har alltid varit samma.

Det som är bra är att vi fortfarande är väldigt bra vänner trots att vi är utspridda, några bor i Stockholm, några bor i Göteborg, några bor i Oslo och ett par bor i Trollhättan, fint folk. Det är svårt att veta vilka år allt hände, allt flyter ihop, inte helt omöjligt att vissa saker hände samma år. Det hända oftast massa saker, inga allvarliga saker men det hände saker, det ligger lite i vårat gängs natur, konstigt folk sugs till oss som svampar, sen är det bara att köra.

Nummer 34 utspelar sig på ett ställe som Heter Skagerack, tyckte om det där stället, dom hade lixom en undervåning oxå som hette strand och det var dit vi skulle denna kväll. Jag skulle in på stället med någon, minns inte vem, in skulle vi iaf även om kön ringlade sig som en 100 meter lång orm. Det tog ju lång tid så det var tur att man hade något drickbart med sig, sen stod man och prata med alla andra stackare som ville in.

När vi stått i kön i kanske 1 timma så närmade vi oss insläpp, kanske var 4 personer före oss när det inträffar nått som gör mig arg som fan, 2 stycken töntar i backslick och ett par töntiga alldeles för rosa tröjor smet in i kön, FRAMFÖR OSS...! Jag sa ju givetvis till killarna att så fick man inte göra, ställ er sist i kön sa jag kanske 147 gånger men dom sket mest i mig, jag insåg att nått måste göras.

Killarna kom in före oss och jag sökte kontakt med en vakt och jag sa som det var, han sket la mest i mig och sa att han inte sett något, nähäää, men jag såg och min kompis såg och 25 andra personer....?!?! Vakten sket i allt, han vill ju bara hem. Kände att jag måste ju göra nått men vad, jag slåss ju aldrig men nått måste göras så jag mopsa upp mig och var tycken och spydig och spydde galla över killarna, de hånflina mot mig och sa nått nedlåtande..

Jag snusar och på den tiden snusade jag lössnus och ganska så stora prillor, denna hade jag dessutom haft inne en stund. Mitt i diskussionen så tar jag med min hand ut prillan, lägger den till rätta i handen, sätter prillan i pannan på ena killen och drar handen över hela hans ansikte.

Resultatet:
  • Han blir helt tyst, även hans kompis
  • Killen får en fruktansvärt töntigt hållning
  • Snus i hela ansiktet
Resultatet av resultatet:

  • Ett slag som träffar mig under ögat
  • Blod som sprutar ur såret han gav mig
Resultatet av resultatet av resultatet:

  • Ett par vakter som stått 3 meter därifrån kommer snabbt till platsen
  • Killarna brottas ner
  • Killarna åker ut
Resultatet av resultatet av resultatet av resultatet:

  • En mycket för att inte säga EN MYCKET nöjd Bonskog som fick vara kvar
  • Planen funka precis som jag trodde
  • Det var värt precis allt
Va lite nervös när man skulle ut ifall killarna var kvar ute men det var dom inte och midsommar år ?? var slut för denna gången, lyckat som vanligt.!

Dålig jag..?

Inte så värst men jag lovade en om dan, skulle lägga ut en igår men jag dog på soffan kl 20.30 och vaknade när jag skulle åka till jobbet, va ju skönt men tråkigt.. Får kompensera det hela med att lägga ut två idag + att ni får en jädrans bra låt från mig, fint va.!

måndag 18 juli 2011

Avslutar måndagen med en 80-tals dänga, sov gott.!

Bekännelse No:33

Strömstad, detta Strömstad asså. Det har blivit några 100-tals öl och några 100-tals liter hembränt under de år man firade midsommar där, tur att man kom hem levande, riktig tur faktiskt. Konstigt nog så blev aldrig någon skadad på nått allvarligt sätt när jag tänker tillbaka, sjukt ändå.

Jaja, för er som inte har varit med oss i Strömstad så gick det till något såhär: Man försökte hitta en camping som vill ta emot ett gäng galna Dalslänningar, vi var sådär 15-20 personer, detta var inte det lättaste och blev bara svårare med åren, man kan ju förstå de som ägde campingen. Vår utveckling var nått sådant här fram tills nu:

  • husvagn på camping
  • stuga på camping
  • hyra en bondes åker utanför stan där man kunde slänga upp ett militärtält(betalning 5 liter hembränt och 500 kr)
  • bo på camping låååångt utanför stan
  • lämna Strömstad för annan ort
  • fira i Ed ute i skogen
  • bli vuxen och ha en någorlunda vuxen midsommar i trakterna runt Ed
Såhär har det varit, man har ju alltid löst boende på nått sätt och det har varit varierat boende. Det absolut sämsta boendet var i Strömstad och då utanför stan, Dyne camping, ett rövhål bland campingar, betyg - 5 solar. Ändå återkom vi åtet efter, gick vi på knark..?

Campingen bestod av några stugor som kanske kostade 25 kr att sätta upp, man kunde hyra trampbåtar men var ju bara det att de sjönk mitt ute i havet, fanns inget varmvatten, det bodde åretomboende där, jag skulle vilja säga folk som inte fick bo någon annanstans och en märklig ägare typ ryss. Det var iaf under all kritik och kanske Sveriges fulaste och sämsta camping, man kände sig som ett kringresande folk när man gick omkring på detta hemska ställe.

Detta var boendet, vidare midsommarsaker tar jag upp imorgon, nu till Bekännelsen.. Skrev ju om våran lilla promenad för ett par dagar sedan, jag kom ju på att jag gått en bit i min ungdom, tror det var midsommardagsnatten. Vi tog oss ju alltid in till stan för att försöka komma in på nått ställe för att supa ner oss mer, kanske drev man bara runt på stan eller så var man så full så man inte ens kom iväg in på stan. Jag var ju vid denna tiden ihop med P, hon försökte nog på allra bästa sätt att hålla reda på mig, inte det lättaste när man snapsat upp 1 liter hembränt och dragit i sig 10 öl på en dag, man var full.

Men hon lyckades ändå ganska så bra utom ett par gånger, detta var en av dessa. Kommer inte ihåg men tror inte mobiltelefonen hade kommit, ifall den hade gjort det så hade jag inget batteri. Vi åkte in från campingen från helvetet till stan för att slå klackarna i taket, problemet började när jag skulle hem, har för mig att det gick en buss ut till campingen, den missade jag, missa även alla andra som skulle hem, hade inga pengar och ingen mobil och såg inte en käft som jag kände, vad göra....?

Tja det var ju bara att böra gå, det var en mil till campingen och jag måste ju hem på nått sätt, försökte sno typ 10 cyklar men jag var ingen bra cykeltjuv så det blev att gå. Sträckan var en mil, men jag gick inte rakt + att det var tre steg fram ett steg bak så sträckan blev kanske 1.1 mil, det var ju svensk sommar oxå så det var kanske 8 grader varm, jag hade t-shirt.

Första sträckan från centrum ut till E6án gick ganska bra, försökte lifta men ingen stannade men det hela kändes lätt, man var ju som sagt full och då har man ju ett lätt tänk, finns ju inga större problem. Problemet var att jag var full, det var kallt och jag gick på E6án, lastbilarna dundrade förbi, nu började jag bli jäkligt törstig oxå, landskapet var som Sahara, no water for you sir.

När jag gått kanske 5 km så gav jag upp, jag la mig i en busskur och tänkte att nu fick det fanimej va slut, orkade inte mer, munnen var som lim och jag började nyktra till något. Slumrade till men vaknade hela tiden av att glasrutorna på buskuren vibrerade kraftigt, det gick inte att sova, jag tog beslutet att fortsätta.. Jag visste ju inte hur långt jag hade kvar och jag trodde jag var framme efter varje kurva, nu var jag så törstig så jag trodde jag skulle dö av vätskebrist.

Nu började iaf turen vända, på en bergsvägg bredvid mig så sipprade det vatten sakta ner, jag sprang dit och började bokstavligen slicka på bergväggen, jag drack som jag aldrig sett vatten. Detta gav mig nya krafter, visste ju att det inte var jättelångt kvar så det var bara att gå på, tre steg fram ett bak. Efter en stund hittade jag en död mås i diket, tänkte att den kan man ju göra nått kul med så jag bar med mig måsen, skönt å ha lite sällskap, lite som Tom Hanks hade Wilson i filmen han var med i, måsen blev min Wilson den sista biten.

Till slut så kom jag fram, tog 3 - 4 timmar att avverka sträckan och jag var helt slut som människa, var otroligt glad när jag kom fram. Måsen tänkte jag lägga i Tim´s säng, han hade nog blivit fett förvånad när han vaknade, jag dumpade måsen på campingen istället och jag dumpade mig själv i sängen. Kommer inte ihåg vad P sa men hon måste ju varit orolig....

Detta var nummer 1 och 5 denna veckan, ses imorgon.!


5 på rad..

Tänkte va lite kreativ och bjuda på en bekännelse om dagen denna veckan, allt har ett tema oxå, vad passar bättre än än tema Strömstad så här mitt i den härliga sommaren(läs hösten).. Det blir en blandning av midsommarsaker som hänt för massa år sedan.

Strömstad har man ju grisat ner i flera år, främst då midsommarhelgen när man stack ner på torsdag och drack eller kanske mer söp tills spriten var slut lördag natt och sen hängde man på Skagerack på hösten/vintern när man väl tog sig från Ed. Jag tog ju även mitt körkort i Strömstad och om det inte vore nog med just Strömstad så kommer ju Maja därifrån.

Nog om detta, jag bjuder på två låtar innan jag börjar producera den första, absolut inte den snyggaste killen i stan, kanske den fullaste väster om Sverige men han är bra, riktigt bra och det och det passar ju bra på Strömstadstemat, The Pogues.!